Janko – Ölfestivalens enväldige huvuddomare
Janko, det vill säga Jan-Erik Svensson har ett gediget förflutet som ölkännare. Han upptäckte ölen under en cyklingssemester i Centraleuropa i sin ungdom och har sedan dess varit fast i ölens värld. Han är också en engagerad pedagog och har skrivit flera böcker om öl och ölframställning, undervisat om öl och inte minst provat dem!
Men han är mer mångsidig än så! Hans utbildning till präst kanske innebär att han ser djupare meningar i glaset än de flesta andra, och seriöst allvar har han inte minst tillämpat som vanlig lärare och biträdande rektor vid Eriksdalsskolan. I år är det femtonde året han är med i ölfestivalens organisation som huvuddomare och öllärare. Fast de två första festivalerna var han förstås med som besökare.
– Kan du beskriva allmänhetens inställning till öl första året. Vad väntade sig besökarna då?
Intresset var visserligen stort från början, men kunskapen har ökat enormt. På den tiden låg det mycket fokus på traditionell brittisk ale och tjeckisk pilsner. Det var lite mer av allmänt festande. Men om man ser till ölets allmänna status i Sverige på den tiden så var festivalen rena frälsningen för oss som gillade öl.
– Vad tror du besökarna väntar sig nu?
Idag är den sortens öl som var i fokus från början tagna för givna - brittisk ale och tjeckisk pilsner betraktas som basprodukter. Svenska bryggerier har blivit allt viktigare och är idag huvudmålet för många besökare. Karaktärsfulla amerikanska och belgiska öl samt öl i liknande stil från andra länder lockar många. Besökarna är mer fokuserade på själva ölet och förväntar sig kunna diskutera recept och sensorik med den som står i montern. Visserligen festas det fortfarande, men jag är numera ofta invecklad i mycket initierade samtal med besökare ända fram till stängningsdags. Förr fick man ofta ge upp det under den senare delen av kvällen.
– Ölfestivalens första år dök det upp många mikrobryggerier. Tycker du att de förbättrat sina produkter nu eller har de blivit mer kommersiella och slätstrukna?
Mikrobryggerierna har blivit långt fler med åren och ölet har blivit både mer välgjort och mer intressant. Om vissa av dem dessutom har blivit framgångsrika företag är det bara att gratulera.
– Tror du att svenskarnas ölintresse kommer att öka mer?
Intresset kan säkert fortsätta att öka och jag tror att det kommer att göra det så länge nya bryggerier etableras runt om i landet. Jag gissar att fler konsumenter kommer att ställa högre grundläggande krav på sitt öl - kunskapen sprids allt mer på gräsrotsnivå.
– Vilken öl eller öltyp är din speciella favorit?
Det är omöjligt att svara bestämt på det eftersom alla öltyper har sina toppar och dalar. Jag försöker hänga med skapligt vad gäller alla öltyper men har av naturliga skäl bäst koll på Centraleuropa eftersom jag reser regelbundet till de trakterna. Kanske därför att raggen reser sig lite extra när jag hittar ett nytt bryggeri med klockren traditionell lager nånstans på den bayerska landsbygden.
– Tröttnar du någonsin på öl?
Jag är för det mesta ganska trött på öl i den bemärkelsen att det går långa perioder då jag inte ägnar ölet någon särskild uppmärksamhet. Men sökandet efter det perfekta ölet upphör aldrig, och jag skyr absolut ingen möda när det gäller att beta av och hålla reda på företeelser som jag tror kan ge något. Förmodligen är jag i själva verket helt besatt, men jag har hittat ett sätt att hantera det i vardagen.
Misse Ljungström